Av tre orsaker: 

  • Kundernas behov har förändrats och mängden post som ska delas ut minskar. Därför måste kostnaderna kunna hållas nere.
  • Konkurrensvillkoren ska vara lika för alla de företag som distribuerar post.
  • Med hjälp av reformerna kan Posti se till att posttjänsterna omfattar hela landet även i fortsättningen. 

I dessa digitaltider är mängden post som ska delas ut 30 procent mindre än för fem år sedan. Det innebär hundratals miljoner exemplar färre brev och tidningar om året för Posti att dela ut. Ju mindre post det finns att dela ut, desto högre blir kostnaden för varje enskild försändelse. För att kunna hålla kostnaderna nere måste saker och ting göras på ett nytt sätt.

Posti har fått nya konkurrenter. Konkurrensen är välkommen, men i dag är villkoren inte lika för alla. Flera postutdelningsområden, till exempel den tidiga utdelningen av tidningar samt spridningen av annons- och reklammaterial, har sedan länge varit utsatta för fri och hård konkurrens. I juni blev även utdelningen av adresserade brev helt fri för konkurrens. Med undantag av Posti kan alla andra aktörer dela ut valfri post var och när som helst. Endast Posti har fortfarande skyldighet med femdagars utdelning av post i hela landet.

I praktiken innebär det att Postis konkurrenter, till exempel distributionsföretag som delar ut tidningar, kan dela ut post endast i lönsamma och tättbebyggda områden i städer och tätorter och ignorera andra områden. Posti har som den enda aktör skyldighet att även ta hand om glesbebyggda områden med långa reseavstånd på landsbygden, där utdelningskostnaderna kan vara tiofaldiga.

Posti vill se till att posttjänsterna är tillgängliga i hela landet. En uppdaterad lagstiftning som även tar hänsyn till de ekonomiska aspekterna på ett jämlikt sätt är viktig för att ekonomin inte riskerar framtiden för hela samhällsomfattande tjänsten och posttjänsten som omfattar hela landet.

När antalet brev och tidskrifter minskar blir postutdelningen tyvärr ännu dyrare. De fasta kostnaderna, såsom lönekostnader, är inte flexibla. Detta innebär att enhetskostnaderna för den produkt som ska delas ut ökar.

Utan lättnader i samhällsomfattande tjänster hotar dessa tjänster i sin nuvarande form att gå med stora förluster under de närmaste åren. Redan i dag minskar den reducerade mängden post Postis omsättning med upp till 70 miljoner euro om året. Posti kan inte ta hand om utdelningen om den går med förlust, eftersom företaget inte finansieras med skattemedel.

Lättnaden i den nuvarande skyldigheten med femdagarsutdelning skulle endast gälla brev och kort som har betalats med frimärken, vilket motsvarar mindre än fem procent av den totala postmängden. För närvarande får finländare cirka elva brev om året som är försedda med frimärken.

Utdelning av övriga brev (bl.a. fakturor), tidningar, tidskrifter och reklam ingår inte i samhällsomfattande tjänster. Ändringarna i postlagen gäller inte utdelning av dessa.

Ja, Posti vill även i fortsättningen ta hand om sina samhällsomfattande tjänster i hela landet, även i glesbebyggda områden. I samband med reformen bör man dock omvärdera kriterierna för undantagshushållen inom samhällsomfattande tjänster. I och med att Postis utdelningsmändger minskar och befolkningen alltmer flyttar till tillväxtcentrum håller Postis skyldighet att ordna daglig postgång även till svårframkomliga hushåll på att bli orimlig.

EU:s postdirektiv gör det möjligt att i större utsträckning än tidigare göra undantag utifrån nationella förhållanden. Denna möjlighet har även utnyttjats i andra EU-länder.

5. Om samhällsomfattande tjänster blir tillgängliga under tre dagar, kommer även tidningarna att endast ha tredagarsutdelning?

Tidningarna kan fortfarande ha fem- eller sjudagarsutdelning i veckan, eftersom tidningarna inte omfattas av postlagens samhällsomfattande tjänster. Utdelningen av tidningar har alltid skötts av kommersiella aktörer.

Nej. Prisutvecklingen regleras av hur mycket det finns post som ska delas ut. Ju färre brev och tidskrifter det finns att dela ut, desto högre blir kostnaden för hanteringen av varje enskild försändelse.

Posti hoppas på att en rimlig täckning tillåts i den affärsverksamhet som har skyldighet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på samma sätt som fallet är i andra EU-länder. När det gäller samhällsomfattande tjänster är kravet på Posti nollmarginal, vilket förhindrar utvecklingen av postutdelning och nya investeringar. I andra EU-länder tillåts i allmänhet en täckning på 5-10 procent.

Finland är i princip det enda landet i Europa, där breven enligt lagen ska delas ut till brevlådan i varje lägenhet i höghusen. I andra europeiska länder delas posten ut till postfack i den nedre våningen i höghusen.

Med hjälp av postfack i höghus kan tjänsten effektiviseras och förbättras och till exempel även distribution av paket och matinköp från webbutiken samt returförsändelser skötas. Därmed förbättras även säkerheten i distributionsarbetet. En stor del av olyckorna sker i dag i trapphusen. 

Om de företag som delar ut tidningar vill kan de fortsätta att dela ut tidningarna direkt till brevlådan.

Posti har byggt ut sitt eget nätverk av serviceställen. Antalet serviceställen har sedan 2011 ökat från cirka 1 020 till mer än 1 400 serviceställen i dag. När det gäller utdelning av paket är konkurrensen mellan inhemska och utländska aktörer i Finland så hård att Kommunikationsverket tar bort Postis skyldighet att distribuera paket inom samhällsomfattande tjänster från och med november. Av den anledningen borde kraven enligt postlagen förnyas och villkoren för serviceställenas kilometeravstånd mjukas upp.

Det finns 313 kommuner i Finland och Posti har över 1 400 serviceställen. Jämförelsevis är antalet apotek i Finland 815. Posti har utvecklat sitt servicenät utifrån kundernas behov och efterfrågan. Detta vill Posti fortsätta med även i framtiden.

Reformen av postlagen innebär att Posti ansvarar för åtagandena inom posttjänsten och behöver inte statligt stöd.

Att fortsätta med skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster på samma sätt som nu skulle dock enligt kommunikationsministeriets bedömning sannolikt bli en ohållbar belastning för Posti, eftersom femdagarsutdelningen på lång sikt inte är lönsam enligt marknadens villkor. Detta skulle kunna leda till att staten måste stödja postutdelningen årligen med cirka 80–100 miljoner euro. Enligt lagen bör även andra postföretag delta i ersättningen av dessa kostnader till den part som tillhandahåller samhällsomfattande tjänster.


Ota yhteyttä